Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

När vi väljer växter som ska planteras utgår vi från den lokala floran. Detta för att stötta befintlig vegetation och undvika att föra in arter som kan konkurrera ut den befintliga växtligheten. Här strävar vi efter att använda lokala pollinatörvänliga arter och helst flera olika arter för att skapa biodiversitet. På så vis bidrar vi till bo- och matplatser för insekter och djur. 

Exempel på åtgärder

• Anlägga en rabatt och välja väjla lokala- och pollinatörvänliga växter.
• Skapa spaljéer eller plank med vindtåliga klätterväxter som har en vindbrytande effekt.
• Plantera växter för bindning av partiklar och tungmetaller i luften. Ju större bladytor desto effektivare.
• Spara naturliga gröna öar och korridorer, behålla befintlig vegetation och knyta samman befintlig grönstruktur. Det hjälper insekter och djur att röra sig mellan områdena.
• Anlägga artrika ängsmattor.
• Skapa växtbeklädda bullerskärmar eller växtskärmar. 
• Skapa bullerskärmar och plantera träd/buskar bakom.
• Variera växtligheten med arter som har olika blomningstid för att sprida ut tillgången på mat. Det ser också trevligare ut.
• Eliminera invasiva arter från området, exempelvis lupin, kanadensiskt gullris eller parkslide.  Läs mer om invasiva arter på www.naturvardsverket.se.

En blommande äng bidrar positivt till den biologiska mångfalden samt utgör livsmiljöer för pollinerande insekter och djur. Vi måste inte skapa någon stor äng för att det ska gynna området, det räcker med endast några kvadratmeter. Ängen bör anläggas i soligt och ljust läge där jorden är mager. En gräsmatta som tillåts växa upp och blomma är inte samma sak som en äng även om det är bättre för den biologiska mångfalden än en yta som inte tillåts blomma innan den klipps. Så inte ängsfrö direkt i gräsmattan. En gräsmatta är ofta näringsrik och det yttersta jordlagret bör först tas bort, detta ger bättre förutsättningar för en äng att växa.   

Exempel på åtgärder

• Inte klippa ängen, eller den blivande ängen, med en gräsklippare. Det är bättre att slå med en lie, slåtterbalk eller röjsåg när växterna bildat frön.
• Låt växtdelar från den slagna ängen ligga kvar några dagar så frön hinner spridas.
• Ta bort växtrester så de inte täcker marken och förhindrar nya plantor att växa upp.
• Välj pollinatörvänliga ängsblommor som passar den lokala floran.
• Upprepa i flera års tid för bästa möjliga resultat.
• Sätt med fördel ut informationsskylt om ängen och de värden den tillför till området.

Benämningen ”gröna tak” är ett samlingsnamn som innefattar allt från takträdgårdar till naturtak med gräs och växter, helt enkelt tak med levande växter som takbeläggning. Gröna tak minskar och fördröjer vattenavrinning, det tar upp och binder föroreningar i luften, isolerar byggnaden året runt vilket ger en jämnare inomhustemperatur, skyddar takets tätskikt mot UV-strålning och dämpar buller.

Innan ett grönt tak kan anläggas behöver flera parametrar utredas, exempelvis takets bärighet. Det är dessutom väldigt förenligt att anlägga solceller på gröna tak med ett gott resultat - du måste inte välja!

Att aktivt jobba med grönytor runt fastigheter bidrar till många positiva effekter även för vattenhanteringen. Genomsläppliga (permeabla) ytor fördröjer vattenavrinning, filtrerar samt renar vatten och underlättar på så vis för dagvattensystemet. Mindre hårdgjord yta hjälper också till vid kraftiga regn och höga vattenflöden.

Exempel på åtgärder

• Minska vatten som rinner över tät hårdgjord yta och maximera vatten som rinner över växtbeklädd mark med fogar eller öppna hårdgjorda ytor. 
• Minimera mängden täta hårdgjorda ytor och maximera genomsläppliga ytor, exempelvis på parkeringsplatser för personbilar.
• Anlägga öppna diken längs med vägar och bebyggda områden.
• Samla upp regnvatten för bevattning.
• Skapa ytor som tillfälligt kan översvämmas, exempelvis regnbäddar och öppna dagvattenlösningar.

Insekter är viktiga för att upprätthålla ekosystemen. Bland annat genom att de pollinerar våra växter och sprider frön, utgör föda för större djur och bidrar till förmultningen av döda växter. För att insekter ska trivas behöver vi skapa en varierad miljö som passar olika arter. Exempelvis torra grus- och sandpartier, magra gräs- och ängsmarker samt andra mer frodiga grönområden så som våtmarker och vattensamlingar. För att möjliggöra förflyttning av olika arter både lokalt och i en större geografisk skala försöker vi även bevara eller skapa sammanhängande gröna stråk i omgivningen.

Exempel på åtgärder

• Välja växtlighet som är rikt på nektar och pollen, samt sprida ut blomningstiden över året. Exempelvis sälg, videbuskar, krokus, pingstliljor, skilla, olika fruktträd och bärbuskar, örter, solros, lavendel, honungsört och  blåeld. 
• Installera kvällsbelysning som lockar insekter, helst nedåtriktad punktbelysning för att undvika ljusföroreningar.
• Sätta upp fågel- och fladdermusholkar samt insektshotell.
• Anlägga fågelbad.
• Skapa boplatser för insekter och fåglar kring solexponerat grus eller sand om det finns på platsen. Det är ett habitat som gynnar insekter.

• Plantera matproducerande träd, buskar eller örter som kan nyttjas av allmänheten, exempelvis vinbär, äppelträd mm.
• Tillgängliggöra området genom att placera ut bänkar och möbler. 
• Välja biologiska bekämpningsmedel i första hand.
• Möjliggöra odling på området genom gårdsodling, odlingslådor eller dylikt. 
• Undvika material som kan förorena mark eller vatten, exempelvis koppar.
• Sätta upp informationsskyltar för åtgärder som sker kring fastigheten.
• Dokumentera åtgärderna som genomförs med före och efter foton.