Kontorsmiljö och service

I årets undersökning svarar 87 procent av svenska kontorsarbetare att kontorsmiljön är mycket eller ganska viktig vid val av arbetsgivare. Det är en ökning med drygt 6 procent jämfört med föregående år (82 %). Kontorsmiljön är viktigast för de unga kontorsarbetarna. I åldersgruppen under 25 år anser hela 97 procent att kontorsmiljön är mycket eller ganska viktig vid val av arbetsgivare. Även chefer värderar kontorsmiljön högt, 92 procent, jämfört med 83 procent bland övriga kontorsarbetare. Vi kan också se att de som redan är nöjda med sitt nuvarande kontor är mer kräsna när de ser sig om efter en ny arbetsplats.

Majoriteten arbetar idag i öppet kontorslandskap, varav en dryg tredjedel har eget skrivbord och en dryg femtedel sitter i ett aktivitetsbaserat kontor med flexibel placering. Särskilt vanligt är det öppna landskapet på stora företag. Får kontorsarbetarna själva bestämma är det däremot eget eller delat rum som gäller. 58 procent anger att de föredrar att sitta i ett eget eller delat rum, jämfört med 41 procent som faktiskt gör det idag. Att sitta i eget eller delat rum är vanligast på mindre företag utanför storstäderna. Det är också en generationsfråga där äldre föredrar det egna rummet medan yngre är mer positiva till öppna ytor. Men även yngre vill ha eget rum i lite högre grad än de faktiskt har idag. Undersökningen visar att de som har ett avskilt rum generellt är mer nöjda med sitt kontor och spenderar mer tid där jämfört med de som sitter i öppet landskap eller på aktivitetsbaserade kontor. Samtidigt är de som redan arbetar på ett aktivitetsbaserat kontor mer positiva till denna kontorslösning än de som inte gör det. Många är också positiva till coworking där man delar kontor, mötesrum och service med andra företag. Nästan 70 procent av de tillfrågade kan tänka sig att arbeta helt eller delvis på ett coworkingkontor. Unga kontorsarbetare och de som arbetar på små företag är mest positiva.

85 procent av kontorsarbetarna tycker att deras nuvarande kontorsmiljö är bra eller mycket bra. Det är en ökning med nästan 8 procent från förra årets undersökning (79 %). Även nöjdheten med distansarbetsplatsen har ökat. 80 procent anger att de är nöjda, jämfört med 76 procent förra året och 72 procent året dessförinnan. Trenden visar alltså att man är mer nöjd både med sitt kontor och sin distansarbetsplats. Nöjdheten varierar mellan olika grupper. Chefer är överlag mer nöjda med sin kontorsmiljö jämfört med övriga kontorsarbetare. Unga är också mer nöjda med kontoret än äldre åldersgrupper. I gruppen under 25 år anger 89 procent att de är nöjda, medan andelen är lägre bland kontorsarbetare över 55 år (82 %). Undersökningen visar också ett tydligt samband mellan hur nöjd man är med sitt kontor och hur ofta man är där. Ju nöjdare med kontorsmiljön, desto högre kontorsnärvaro.

De flesta, nästan 8 av 10, tycker att deras kontor är lagom stort som det är. 13 procent anser att det är för litet och 7 procent tycker att det är för stort. Undersökningen visar tydliga skillnader mellan de som är nöjda med sin kontorsmiljö och de som inte är det. Bland de nöjda anser 82 procent att kontoret är lagom stort, medan endast 52 procent av de missnöjda tycker detsamma. 31 procent av de missnöjda upplever att kontoret är för litet och 12 procent tycker det är för stort. Resultaten indikerar att både ett för litet och ett för stort kontor kan bidra till missnöje, även om ett för litet kontor leder till större missnöje.

Kontorets utformning får överlag positiva betyg och vi kan se en förbättring inom samtliga områden jämfört med föregående år. Bäst betyg får kontoret när det gäller samarbete, 89 procent anser att kontorets utformning, inredning och möblering stödjer samarbete mellan kollegor på ett bra eller mycket bra sätt. Även kunskapsutbyte fungerar bra men samtidigt ser många ett fortsatt behov av förbättringar för individuellt arbete, digitala möten och telefonsamtal. Undersökningen visar också att möjligheten att ta emot externa besökare är en utmaning på många kontor. De som sitter i eget eller delat rum ser inte lika stora brister när det gäller individuellt arbete och telefonsamtal, något som är ett primärt problem i kontorslandskap och särskilt i aktivitetsbaserade kontor utan fasta skrivbordsplatser. Kontorslandskap har dock en liten fördel gentemot avskilda rum när det gäller samarbete med kollegorna. Hur väl kontorets utformning stödjer de olika områdena har ett starkt samband med nöjdheten. Starkast är sambandet med möjligheten till individuellt arbete och telefonsamtal.

60 procent av kontorsarbetarna uppger att deras kontor uppmuntrar till fysisk aktivitet. Det är en rejäl ökning jämfört med 52 procent förra året och 44 procent året dessförinnan. Ju högre chef, desto mer anser man att kontoret uppmuntrar till rörelse. Det är även skillnader i åldersgrupperna, 73 procent av de yngre uppger att de arbetar på kontor som främjar rörelse, jämfört med 47 procent bland de äldsta. Det verkar också vara vanligare att kontor i storstadsområdena uppmuntrar till fysisk aktivitet än kontor i resten av landet. Ju mer kontoret uppmuntrar till rörelse, desto nöjdare är man med sin arbetsmiljö. 64 procent av de som är nöjda med sin arbetsplats anger att deras kontor främjar fysisk aktivitet, medan motsvarande siffra för de som är missnöjda bara är 39 procent. En aktiv kontorsmiljö spelar alltså en viktig roll för trivsel och välmående.

Gott kaffe och te har i många år toppat listan över vilken service svenska kontorsarbetare uppskattar mest på kontoret. 2025 är inget undantag. Nära 7 av 10 värderar en god kopp kaffe eller te högt. Fruktkorgar och frukost bidrar också till att göra kontoret mer attraktivt enligt varannan kontorsarbetare. Ungefär var tredje kontorsarbetare uppskattar service som reception och intern restaurang eller café i huset. Och var fjärde ser gärna att det finns omklädningsrum och dusch på kontoret. Var tionde man hade dessutom uppskattat en bastu på arbetsplatsen, medan bara var tjugonde kvinna hade uppskattat bastun. Kvinnor värderar däremot möjligheten att ta med husdjur till kontoret i högre grad än män, 27 procent jämfört med 15 procent.

Majoriteten av kontorsarbetarna arbetar på en arbetsplats där man öppnar dörrarna med tagg eller nyckelbricka. Näst vanligast är att använda en vanlig nyckel. Mer teknikorienterade alternativ, som att använda en app, ansiktsigenkänning, eller ha ett chip inopererat i handen, används till lägre grad. På mindre företag är det vanligast att man använder en vanlig nyckel, särskilt på företag med färre än nio anställda. När vi istället frågar hur man vill öppna dörrarna till kontoret om tio år blir resultaten annorlunda. Många vill fortfarande använda tagg eller nyckelbricka, men de är inte längre i majoritet. Man vill även använda nycklar i lägre grad framöver. Medan var fjärde hoppas på att kunna öppna dörrarna med ansiktsigenkänning, jämfört med 4 procent som uppger att de redan gör det idag. Det är också fler som vill öppna dörrarna med en app i mobilen.