Kontorsmiljö och service

Lönen är okej, kollegorna verkar kul, företaget känns positivt – men hur ser det ut på kontoret? Frågan är högst relevant när det är dags att söka nya vägar i karriär och yrkesliv. Det framgår tydligt i årets undersökning där drygt 80 procent anser att ­kontorsmiljön är viktig i valet av ny arbetsgivare. Även de som huvudsakligen arbetar på distans väger in kontorsmiljön som en betydande faktor när man överväger att byta arbetsgivare. Kontorsmiljön är viktigast för yngre medarbetare.

Den som är nöjd med sin kontorsmiljö vill tillbringa mer tid på kontoret. Enligt årets undersökning vill fler vara på kontoret merparten av veckan än de senaste två åren. Men färre vill vara på plats alltid. Nedbrutet på våra tre nordiska länder visar det sig att danskarna är kontorets största fans medan finländarna ­fortsätter att bejaka distansarbetets friheter. Gemensamt för länderna är att det är mest populärt att jobba på kontoret 3 dagar i veckan, vilket är en liten ökning mot föregående år. Som i tidigare rapporter är det de unga som vill vara mest på kontoret. Samtidigt är det de unga som skattar valfriheten högst. Läs mer om detta i kapitlet Flexibilitet.

I jämförelse med undersökningen 2023 har andelen kontorsarbetare som arbetar på ett aktivitetsbaserat kontor (utan fast skrivbord) ökat med över 60 procent. När kontorsarbetarna själva får välja minskar också suget efter eget rum och andelen som föredrar aktivitets­baserat steg med hela 100 procent från före­gående år. Det är främst större organisationer som satsar mer på öppna landskap och aktivitetsbaserade kontor. Bland kontors­arbetare på företag med fler än 250 anställda har 65 procent öppna landskap eller aktivitetsbaserade kontor. Danmark behåller sin topplacering vad gäller arbetsliv i öppna landskap från föregående år. Varannan dansk kontorsarbetare jobbar i öppet landskap med eget skrivbord, vilket även är den mest föredragna kontorsmiljön om danskarna får välja. I Finland sitter var tredje redan aktivitetsbaserat, och det är även det land där flest föredrar den lösningen.

Nära 70 procent av kontorets seniorer (+55 år) vill sitta i eget eller delat rum, och bara 7 procent i den äldre gruppen vill jobba aktivitetsbaserat. I åldrarna upp till 34 år är intresset för eget rum betydligt svalare, medan preferensen för öppna landskap och/eller aktivitetsbaserade kontor är högre än hos de äldre kollegorna. De som är minst nogräknade med att ha eget rum är kontorets högre chefer och mellanchefer, som även är mer positiva till att jobba aktivitetsbaserat. De som helst vill sitta i eget rum är medarbetare utan chefsbefattning (60 procent). När frågan ställs till distansarbetare svarar 61 procent att de föredrar eget eller delat rum.

På ett coworkingkontor delar medlemsföretagen på arbetsytor, mötesrum, reception, lounge och service, och blir samtidigt del av ett socialt community. Undersökningen visar att det fortfarande finns en viss okunskap om coworking, men att känne­domen ökar i stadig takt. Från 2023 har andelen som vet vad coworking är ökat med nära 20 procent. Med ökad kunskap följer ökad nyfikenhet. 7 av 10 tillfrågade kan tänka sig att helt eller delvis arbeta på ett coworking­kontor, även det en ökning från förra året. Mest skeptiska är icke-chefer medan 87 procent av vd:ar och högre chefer kan tänka sig att jobba helt eller delvis på ett coworkingkontor. Medarbetare under 25 år är mycket positiva, 43 procent kan tänka sig att helt jobba i coworkingmiljö. I gruppen 55+ är motsvarande siffra bara 15 procent. Bland de som idag jobbar främst på distans är 35 procent direkt negativa till att arbeta på ett coworkingkontor.

3 av 4 tillfrågade är nöjda med sin nuvarande arbetsmiljö, både på kontoret och på distans. Endast 5 procent ger sin arbetsplats betyget mycket dåligt. Dessa siffror ligger stabilt på samma nivå som förra året. Däremot visar årets undersökning att den positiva uppfattningen om arbetsmiljön på distansarbetsplatsen minskar jämfört med förra året. De som tycker att den primära distansarbetsplatsen (hemmet i de flesta fall) är dålig har ökat med 33 procent sedan 2023.

Överlag får kontoret väl godkänt som miljö för samarbete, och för att utveckla nya idéer och lösningar ihop med kollegor. Mest positiva är de som har kontoret som sin huvudsakliga arbetsplats. Men även de flesta som jobbar primärt på distans håller med. Undersökningen visar att många (över 30 procent) tycker sig ha svårt att arbeta fokuserat, eller att ha möjlighet till ostörda telefonsamtal på kontoret. Det är uppenbart att olika störningsmoment är den största bristen med kontoret.

Att jobba på kontor är sällan kroppsligt ansträngande och många blir stilla­sittande under merparten av en arbetsdag. På senare år har allt fler företag insett vikten av att låta själva arbets­platsen locka till rörelse. Årets under­sökning visar att mer än hälften av de tillfrågade jobbar på kontor som uppmuntrar till fysisk aktivitet – en ökning med över 23 procent från föregående år. Med större möjligheter till fysisk aktivitet på kontoret följer även ökad nöjdhet med arbetsplatsen. 86 procent av de som blir uppmuntrade till rörelse på kontoret är nöjda med sin arbetsmiljö.

Undersökningen Framtidens arbetsliv låter varje år respondenterna välja den service och de faciliteter som man tycker skulle göra ­kontoret mer attraktivt att jobba på. Vi har därefter delat in preferenserna i tre huvudsakliga kategorier: service, välmående och mobilitet. Bilparkering toppar listan även i år, ironiskt nog tätt följd av friskvård och gym. Årets raketer är laddstolpar och cykelparkering, medan intresset för restaurang eller cafeteria har dalat. Mer om mobilitet och tillgänglighet finns att läsa i kapitlet Kontorets läge.