Kontorets nya roll

I Castellums två senaste undersökningar har frågan om kontorets roll ifrågasatts. Hur ska kontoret användas i framtiden, när och av vem? I årets undersökning uppger en majoritet att man är tillbaka på kontoret merparten av sin arbetstid. Årets resultat kan jämföras med förra årets svenska rapport och frågan ”Hur skulle du vilja arbeta i framtiden?”. Då ville 57 procent växla mellan kontoret och distans, 19 procent jobba hemifrån och 22 procent på kontoret. Det ser alltså ut som att vi redan jobbar mer på kontoret än vad vi uppgav att vi ville under pandemin och att vi har återvänt till arbetsplatsen som är designad för just arbete.

I förra årets svenska rapport väckte vi frågan om kontorets betydelse för att bygga positiv kultur i ett företag. Då tyckte två av tre (66 procent) att den gemensamma arbetsplatsen var ganska viktig eller helt avgörande för att bygga en positiv kultur på företaget.   I år har ”kulturbyggarna” ökat till 73 procent som svarar att kontoret är ganska eller mycket viktigt för att bygga och stärka en positiv kultur på företaget.  I jämförelsen mellan våra tre länder ligger Sverige och Danmark nästan jämsides (77 respektive 76 procent tycker kontoret är ganska eller mycket viktigt för kulturbyggande), medan Finland är mer återhållsamma med 63 procent som svarar ganska eller mycket viktigt. Även bland de som anser att kontoret saknar betydelse för kulturbyggande skiljer Finland ut sig med 32 procent som svarar ganska eller helt oviktigt, i jämförelse med Sverige och Danmark där andelen är 18 respektive 19 procent.  Ju större företag desto viktigare anses kontoret vara för att bygga positiv kultur. I företag med 1–9 anställda tycker 60 procent att det är ganska eller mycket viktigt. På större bolag med över 50 anställda hamnar motsvarande siffra på 76–77 procent.

I undersökningen har de svarande fått välja max tre av nio förvalda fördelar med att arbeta på kontoret. Kollegorna ligger på ohotad första plats, följt av spontana avstämningar och möten och på tredje plats att kontoret underlättar lärande och kunskapsutbyte. Därefter kommer faktorer som exempelvis miljöombyte, bättre ergonomi och tillgång till kaffe. Det är vissa skillnader mellan de olika ländernas syn på kontorets största fördelar. I Danmark rankas lärande och kunskaps­utbyte något högre, medan finländarna värderar tillgången till kaffe och lunch högre än vad kollegorna i Sverige och Danmark gör. Svenskarna sticker ut genom att uppskatta miljöombytet som kontoret erbjuder.

Årets undersökning bekräftar ännu en gång att mötet och umgänget med kollegorna är den överlägset största fördelen med att jobba på kontor. Det har varit den viktigaste faktorn sedan vår första undersökning 2020, och det är samstämmigt i alla tre länder – i genomsnitt 62 procent sätter kollegorna på topplistan. Kollegorna är viktiga för alla ålderskategorier men det är tydligt att betydelsen ökar med åldern – 48 procent av de yngre än 25 år uppger att kollegorna är den största fördelen, jämfört med 75 procent i gruppen över 55 år. Även kvinnor är något mer förtjusta i sina kollegor än vad männen är (66 respektive 59 procent).

40 timmar i veckan, 160 timmar i månaden, 7 360 timmar om året. Och nära 300 000 timmar under ett helt arbetsliv… Siffrorna kan skilja sig från individ, kön och land men den tid vi tillbringar på jobbet är en ansenlig del av våra liv.  För de flesta av oss har arbetsplatsen stor betydelse för livet som helhet. Men hur viktig är den sociala aspekten? Drygt 4 000 kontorsarbetare i Sverige, Danmark och Finland har svarat på frågan.  2 av 3 av de svarande tycker att arbetsplatsen är mycket eller ganska viktig för det sociala livet. Skillnaderna är tämligen små kring denna fråga, men det är tydligt att många upplever kontoret som en viktig komponent i sina liv. 

Skillnaderna mellan kön, åldrar och geografi är små men urskiljbart är att kvinnor skattar kontorets betydelse för sitt sociala liv något högre än männen, 67 procent av kvinnorna  jämfört med 63 procent av männen uppger att kontoret är viktigt eller ganska viktigt för det sociala livet. Allra högst skattar mellanchefer och gruppchefer kontorets betydelse för sitt sociala liv där cirka 70 procent anger att det är mycket viktigt eller ganska viktigt.

Även den som inte är förälskad i kontoret som arbetsplats löper risk att bli kär på jobbet. Frågan ställdes helt frankt i årets undersökning: Har du blivit kär på kontoret?  Kontoret som social arena förnekar sig inte. Hela 33 procent av de unga (upp till 25 år) svarar ja, de har blivit kära i någon på jobbet. En majoritet av samtliga tillfrågade svarade dock nej. 20 procent svarade ja, och resterande 3 procent ville inte svara på denna möjligen närgångna fråga. Danskarna har ett litet försprång i grenen ”kärlek på kontor”, och männen är markant överrepresenterade med 23 procent ja-sägare jämfört med 16 procent av kvinnorna.