Flexibelt arbetsliv

Som vi tidigare presenterat jobbar idag nästan 60 procent huvudsakligen på kontoret och hela 88 procent spenderar hälften eller mer av tiden på kontoret. Allra mest kontorstrogna är de nordiska cheferna där nästan två av tre huvudsakligen arbetar på kontoret. Men frågan om kontor eller distans är fortfarande en vattendelare på många arbetsplatser. 12 procent jobbar fortfarande huvudsakligen på distans och även 12 procent i undersökningen uppger att de alltid vill jobba på distans en vanlig arbetsvecka. Skillnaden mellan könen är däremot marginell. Det tyder främst på en tämligen jämställd arbetsmarknad i Norden. Män är något oftare på kontoret, och kvinnor något oftare på distans.

Om man bortser från de mest hängivna kontorsvägrarna och de mest inbitna kontorsråttorna så vill 75 procent av de övriga svarande ha en mix mellan kontors- och distansarbete. Så hur många arbetsdagar är optimalt att tillbringa på kontoret varje vecka? Fler än hälften vill vara på kontoret 3 dagar eller mer varje vecka, och för 48 procent av de tillfrågade är 2–3 dagar den mest önskvärda lösningen, särskilt i Sverige. I åldersgrupperna står de unga under 25 år ut, där 59 procent anger att de vill jobba 3 dagar eller mer på kontoret. Lägg därtill att bara 8 procent av de yngsta skulle önska ständig distans.

Alla insisterar inte på ”rätten” att få utföra sitt arbete på annan plats än kontoret. Bland de som har kontoret som sin huvudsakliga arbetsplats är det bara var tredje som tycker att möjligheten till distansjobb är så viktig att man skulle överväga att byta jobb. Men det är en stor andel (nära 80 procent) som uppger att möjligheten till distansarbete skulle påverka deras val av arbetsgivare.

Får man mer gjort i hemmets lugna vrå eller vid fritidshusets sprakande brasa? Återigen tycker sig respondenterna uppleva att distansarbete påverkar den egna produktiviteten positivt, vilket var utfallet även under förra årets undersökning. Detta oavsett om man jobbar i ett litet företag eller ett jättebolag, vilket land man bor i, eller hur gammal man är. Det enda som får nålen att darra är att kvinnor är något mer positiva än män (69 respektive 61 procent) vad gäller distansarbete och produktivitet. I undersökningen är det tydligt att baksidan med distansarbete är att många upplever att samarbetet försämras. Var fjärde medarbetare tycker att distansarbete påverkar samarbetet utanför den egna arbetsgruppen negativt. Och upplevelsen inom den egna arbetsgruppen är ännu tydligare – hela 30 procent uppger att samarbetet påverkas negativt.

I princip alla företag har något slags riktlinjer för distansarbete – men det är långt ifrån säkert att alla medarbetare har samma regler att följa. Det vanligaste är att det antingen är företaget eller avdelningen som bestämmer vad som ska gälla. Resultaten är ungefär lika land för land, kön och nedbrutet på åldersgrupper. Chefer är överrepresenterade bland de som bestämmer själva. De som bestämmer själva är också de som i högst utsträckning arbetar på distans.

Hur skulle du reagera om din arbetsgivare införde obligatorisk kontorsnärvaro alla dagar i veckan? Så löd frågan som lockade mellancheferna ut på banan. Det är nämligen den grupp som är mest positiva till att alla medarbetare ska vara på kontoret samtidigt. 45 procent av mellancheferna gör tummen upp för en sådan åtgärd. Mellanchefer är ofta en viktig länk mellan ledning och anställda. För dem kan ”alla ombord” förenkla kommunikationer och dagligt arbete. Övriga chefsgrupper nickar bifall med omkring 35 procent, medan bara var femte medarbetare utan chefsansvar är positiv till att ha all arbetstid på kontoret. Av de som huvudsakligen distansarbetar är över 80 procent negativt inställda till att införa obligatorisk kontorsnärvaro alla dagar i veckan.

I Finland är över hälften (54 procent) negativt inställda till obli- gatorisk närvaro på kontoret, och 21 procent hade börjat söka nya jobb (i Helsingforsregionen hela 26 procent). I Danmark är endast 35 procent negativa, och 11 procent hade försökt byta arbetsgivare. Sverige hamnar mitt emellan med 48 procent negativa och 17 procent som hade börjat leta efter ny anställning och lämna nuvarande jobb. Män hade i högre grad än kvinnor varit positiva till obligatorisk närvaro på kontoret (34 respektive 26 procent), medan anställda i de största bolagen (över 250 anställda) också är de största motståndarna till närvaroplikt. 35 procent av dem hade knutit näven i fickan men accepterat läget. 21 procent hade gett sig ut på jakt efter ett nytt jobb.