Historien bakom Erskine & friends
Det var den svenska ”funkisen” och tanken om folk-hemmet som fick Ralph Erskine så intresserad av Sverige att han cyklade hela vägen från London till Stockholm, för att stanna för gott. Det var precis vid tiden för andra världskrigets början, och samma år som han startade arkitektkontoret Ralph Erskine Architect and planner.
Ralph Erskine, svensk arkitekt och engelsman
Ralph Erskine (1914–2005) var en av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur under stora delar av 1900-talet.
Trots vurmen för det funktionella och praktiska känner man igen Erskines karaktäristiska byggnader på hans förkärlek för det dekorativa. På de organiska formerna, skiftande strukturer och på material som trä, tegel och betong. Liksom på noggrant planerade ljusinsläpp, vars ljusspel byter skepnader över dygnet. Ofta finns även ett maritimt tema. Flera av hans byggnader har tak som böljar likt små eller stora vågor mot klippor.
Erskinehuset - ett arkitektoniskt smycke och sju våningar skönhet
Erskinehuset, eller Gladan 7 som är fastighets beteckningen, ritades för Eneqvist, Holme & Co. Ritningarna lämnades in 1951 och visade en byggnad som skulle rymma hela företaget; från kontor och lager till laboratorium. Allt noggrant uttänkt för import och framställning av smink.
Eneqvist, Holme & Co är en del av kosmetikans historia i Europa och Sverige. Kol och läppstift banade vägen från bordellernas mörka bakgator, via filmens skimrande värld och elitens salonger, till badrumsskåpen i de flesta svenska hem. Och utvecklingen gick snabbt. När Erskine kom till Sverige 1939 blomstrade branschen och det fanns nästan hundra svenska kosmetikföretag. Men efter kriget började nya produkter och ideal strömma in, främst från Amerika, och många kosmetikaföretag köptes upp eller tvingades lägga ned under 60-talet. Ett av dem som klarade konkurrensen var Eneqvist, Holme & Co, som tidigt hade satsat på import, och som dessutom hade både eget laboratorium och tillverkning.
Rasmussenhuset - med gott om rum för snygga möbler
Än idag ser vi hur den blåemaljerade plåtfasaden blänker i solen och pockar på uppmärksamhet, nu i väntan på den renovering av huset som ska göra det full rättvisa igen.
Det här huset byggdes som ett riktigt möbelhus. Lagerutrymmen i källarplanet, butik och utställning på entréplanet, egen fotoateljé med mörkrum och på de övre planen kontorsrum och ett stort, tjusigt styrelserum. På toppen av allt fanns en stor lägenhet med egen tvättstuga och balkong.
De platta paketen med möbler är världskända. Men historien bakom det svenska möbelundret börjar inte med Ingvar Kamprad, den börjar långt tidigare, i de mellansvenska skogarna. Under efterkrigstiden fick även möbelindustrin ett uppsving, samtidigt som allt fler arkitekter började intressera sig för att rita möbler. Här såg fabrikanterna en affärsmöjlighet, bröderna Carlsson i Tibro, till exempel, som redan serietillverkade matsalsmöbler i egen fabrik med tjugofem anställda. Verksamheten växte snabbt och snart hade de flera möbelaffärer runt om i landet. År 1961 stod byggnaden för lager och utställning på Warfvinges väg 26 klar.
Arkitekten
Bakom husets väldigt typiska 50-talsuformning ligger Rasmussens arkitektkontor, som också ligger bakom en mängd kontorsbyggnader och bostäder runtom
i Mälardalen.
Karlssonhuset - byggt på innovationskraft
Många av oss får nog Elon Musk på näthinnan när vi tänker på eldrivna bilar. Men kanske är det läge att tänka om? För långt mer än hundra år sedan, år 1900, klev svensken Waldemar Jungner nämligen ur sin batteridrivna bil – efter en 148,5 kilometer lång åktur runt stan!
Tio år senare grundade han tillsammans med Robert Ameln förtaget Svenska Ackumulator AB. Jungner själv tackade snart för sig och gick vidare mot nya uppfinningar, men Ameln drev företaget vidare ända fram till 60-talet. Då hade man hunnit etablera flera fabriker för tillverkning av olika precisionsprodukter, något som ställde stora krav på en välslipad maskinpark. Och vill man vara säker på att alltid få tag på riktigt bra slipmaskiner får man tillverka dem själv. Sagt och gjort, och verktygsslipmaskinerna blev snart efterfrågade både på den inhemska och den nationella marknaden. Det är för den verktygs-slipmaskinsfabriken det här huset byggdes.
Du känner säkert till det idag världsomspännande företaget SAFT AB? Nu vet du hur allt började. Senare flyttade en något glassigare verksamhet in i huset,
som blev hemvist för GB:s huvudkontor.
Arkitekten
Karl G.H. Karlsson (1919–1979) är inte känd för gemene man, men som industriarkitekt är han en verklig tung-viktare. Hans ödmjuka och lösningsorienterade inställning gjorde honom till en populär samarbetspartner. Hans kontor ligger bakom utformningen av nästan hundra byggnader i Stockholm.
